Vad är Nutri-Score?

Nutri-Score sammanfattar näringsinnehållet för en produkt förenklat till fem bokstäver, från A till E. Där A är mörkgrön (högsta näringskvalitet) och E är mörkröd (lägsta näringskvalitet). Nutri-Score-systemet baseras på beräkningar som kommer från Storbritanniens Food Standards Agency (FSA) näringsprofileringssystem, så kallade FSA score.

Denna poäng, som går från -15 till 40, utvärderar en produkts övergripande näringskvalitet. Utvärderingen baseras på 100 g eller 100 ml och ser på om en produkt innehåller negativa faktorer som kalorier (kj), mättade fettsyror (g), sockerarter (g) och natrium (mg); och positiva faktorer såsom protein (g), fiber (g), och frukt, grönsaker, baljväxter, nötter och oliv-, nöt- och rapsoljor (%).

Användningsområden med Nutri-Score

I dagsläget får företag i Sverige inte märka sina produkter med Nutri-Score. Däremot får produkter som tillverkats och märkts med Nutri-Score i andra länder säljas i Sverige. Enligt de nuvarande EU-reglerna så är det tillåtet under vissa villkor för livsmedelsföretag att sätta näringsinformation på framsidan av förpackningar, men inte obligatoriskt. Just nu håller EU-kommissionen på att arbeta fram ett förslag för att standardisera framsidan av förpackningar med en enhetlig näringsdeklaration som gäller för hela EU, som en del av deras handlingsplan Farm to Fork och Nutri-Score har för det varit en av kandidaterna. Under senhösten 2022 beslutade EU-kommissionen att skjuta fram beslutet till 2023.

Utmaningar med Nutri-Score

Kritiken mot Nutri-Score har hittills varit riktad mot metodologiska begränsningar där ultraprocessade produkter med lågt näringsvärde kan få fördelar, framför naturliga, ekologiska och regionala produkter. Utmaningen blir om konsumenter likställer ett högt Nutri-Score med direkta hälsoeffekter eller ett högt näringsvärde hos en produkt, och förbiser helhetseffekten av kost och livsstil. Det finns också förslag om att Nutri-Score ska baseras på portionsstorlek istället för 100 g/ml för en mer rättvis jämförelse.

Exempel på olika sorters glass Nutri-Score hämtade från FoodFacts plattform.

Vad tycker FoodFacts om Nutri-Score?

- Att ha en standardiserad näringsdeklaration över hela Europa underlättar för både livsmedelsproducenter och konsumenter att fatta enklare och bättre beslut kring mat. Det gör livsmedelsinformationen mindre komplex och ger en snabb sammanfattning av en produkts hälso- eller klimatpåverkan, i det här fallet näringskvaliteten.

Begränsningen i Sverige idag är att man inte kan jämföra produkter som inte har Nyckelhålsmärkningen. Tills dess att det finns bättre och mer standardiserade märkningar är Nutri-Score det bästa "nudgingverktyget" som finns tillgängligt idag och därför har vi automatiserat uträkningen av det för alla produkter i Sverige i vår plattform.

Även om Nutri-Score inte behöver presenteras för slutkonsument kan det användas internt för att t.ex. filtrera produkter med ett högre Nutri-Score i sortimentet eller användas när man bygger en egen poängsättning av produkter i kombination med andra parametrar som lågt sockerinnehåll och högt proteinvärde. Allt detta är möjligt att göra med FoodFacts intelligenta livsmedelsdata och plattform, säger Alexandra Ferreira, VD på FoodFacts

Nutri-Score uppdaterade i början av 2024 sitt ramverk, läs mer om det i vårt blogginlägg här. FoodFacts har även uppdaterat automatiseringen av Nutri-Score efter den senaste versionen av ramverket.

Vill du veta mer om märkningar som Nutri-Score, ladda ner vår guide “Hur digitala märkningar kan driva bättre matkonsumtion”: