1. CSRD och NFRD - Nyckelskillnader

NFRD, som antogs 2014, banade väg för företag med stort allmänintresse att rapportera icke-finansiell information såsom miljö- och sociala påverkningar. CSRD, som bygger på NFRD, utgör en betydande framsteg. Föreslagen år 2021 har CSRD målet att ersätta NFRD och expandera rapporteringsomfattningen för att omfatta alla stora företag, noterade företag samt vissa SME:er, vilket driver omfattande ESG-offentliggöranden. CSRD strävar också efter att säkerställa konsistens och jämförbarhet i hållbarhetsrapporteringen genom att introducera en EU-standard för hållbarhetsrapportering och att kräva extern försäkran för rapporterad information.

2. Utvidgad rapporteringsomfattning

Under CSRD kommer hållbarhetschefer stå inför utmaningen med utvidgade rapporteringskrav. Företag som tidigare var undantagna kommer nu att behöva redovisa ESG-information, vilket kräver en robust ram för att samla in, övervaka och rapportera på ett bredare spektrum av data. Eftersom hållbarhet blir mer integrerat med kärnverksamhetsfunktionerna, är det viktigt att säkerställa sömlös samordning över olika avdelningar.

3. Acceptera digital rapportering

CSRD föreslår digital rapportering med hjälp av det Europeiska enskilda elektroniska formatet (ESEF). Denna förskjutning mot digital offentliggörande strömlinjeformer dataåtkomst, underlättar datanalys och jämförelse över enheter. Hållbarhetschefer måste investera i rätt verktyg och teknologier för att säkerställa smidig och korrekt digital rapportering, samtidigt som de beaktar datasäkerhet och sekretess.

4. Extern försäkran

Ett av de spelförändrande aspekterna av CSRD är införandet av obligatorisk extern försäkran eller granskning av hållbarhetsredovisningar. Detta förbättrar kreditvärdigheten hos rapporterad information och främjar förtroendet bland intressenter och investerare. Hållbarhetschefer bör engagera erfarna försäkringsgivare för att utvärdera och verifiera sina ESG-data och följa internationellt erkända standarder.

5. Materialitetsbedömningar som krävs

Matföretag kommer att behöva genomföra en materialitetsbedömning för att identifiera och prioritera de mest betydande hållbarhetsfrågorna som är relevanta för deras verksamhet. Konceptet om dubbel materialitet hänvisar till att man överväger både den finansiella materialiteten och hållbarhetsmaterialiteten för ett företags verksamhet och påverkan. Detta kräver att företag utvärderar den finansiella materialiteten för hållbarhetsfaktorer och redovisar deras påverkan på företagets finansiella resultat. Det uppmuntrar också företag att redovisa hur deras finansiella resultat och beslutsprocesser påverkas av hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter.

Proaktiv förändring med nya teknologier

Övergången från NFRD till CSRD representerar en betydelsefull förskjutning i hållbarhetsrapporteringen, som kräver större transparens, konsistens och tillförlitlighet från företag i hela EU. Hållbarhetschefer måste proaktivt omfamna dessa förändringar, utnyttja teknologi, främja samarbete över funktionerna och anpassa sina insatser till globala hållbarhetsfrågor som FN:s hållbara utvecklingsmål (SDGs). Att identifiera de mest relevanta SDGs och integrera dem i rapporteringsramverket stärker inte bara företagets positiva påverkan utan också överensstämmer med investerare och kunder som uppskattar ansvarsfulla affärspraktiker.

Implications för matföretag...

Även om detaljerna i ESRS för matföretag fortfarande är under utveckling, är det tydligt att klimatpåverkan kommer att vara på första raden, och för många stora matföretag kommer detta att domineras av en mycket fragmenterad leverantörskedja (omfattning 3) påverkan, det vill säga CO2-fotavtryck från ett stort antal produkter. Utan att göra en fullständig livscykelanalys kan det vara mycket knepigt att uppskatta koldioxidutsläppen från produkter. Livsmedelsproduktionen förlitar sig på ingredienser som kan komma från leverantörer på andra sidan planeten och variera med årstiderna. Detta lägger till mycket komplexitet. Och fullständiga LCAs för stora portföljer är både kostsamma och tar mycket tid. 

FoodFacts har just lanserat en fullt automatiserad CO2-estimator för hela livsmedelsmarknaden i Sverige, med en metodik och proprietära algoritmer som är lätt utvidgbara för alla EU-marknader. Du kan läsa mer här om metodiken som använder proprietär AI-teknologi, data från RISE Research Institutes of Sweden och en algoritm utvecklad med kompetens från Stockholm Resilience Centre. Resultatet är en snabb CO2-beräkning för vilken kategori av livsmedelsprodukter som helst som kan förfinas med ytterligare information från producenter. Detta gör det möjligt för återförsäljare eller livsmedelsproducenter med stora portföljer att digitalisera och automatisera en stor del av sina skattningar med en vetenskapsbaserad och transparent metodik för att minska tid, komplexitet och kostnader i ny hållbarhetsrapportering.