Med införandet av nya EU-direktiv som CSRD blir det allt viktigare att ha både en strategi och rätt verktyg för att kunna göra klimatberäkningar för matvaror och hela sortimentet. Det finns flera metoder för klimatberäkningar idag: fullskaliga livscykelanalyser (LCA:er), klimatberäkningar på kategorinivå och FoodFacts helt automatiserade klimatberäkningar. I det här blogginlägget ska vi kika närmare på klimatberäkningar på kategorinivå.
Sammanfattning
Det finns flera olika tillgängliga metoder för klimatberäkningar idag och dessa metoder kan vara användbara i olika situationer. Det finns fördelar och nackdelar med alla metoder. Livscykelanalyser (LCA:er) ger en djupgående förståelse för en produkts miljöpåverkan genom att inkludera flera eller alla stadier av dess livscykel. Fördelarna inkluderar identifiering av "hotspots" för förbättring, exakta estimat och uppfyllande av miljöstandarder och lagkrav. Trots fördelarna kräver LCA:er betydande resurser, pengar och tid. Jämförelse mellan produkters klimatdata är utmanande på grund av varierande metoder och datakällor för varje LCA.
Klimatberäkningar på kategorinivå är en enklare och billigare metod som använder generella antaganden för att uppskatta klimatpåverkan. Fördelarna inkluderar enkelhet, tillgänglighet och lägre kostnader, men nackdelar är att de ofta genererar grova estimat och brister i transparens kring data och antaganden.
FoodFacts har utvecklat en automatiserad metod för klimatberäkningar som efterliknar LCA:er och inkluderar även avtryck för produktion, förpackning och transport. Fördelarna inkluderar snabba och detaljerade estimat samt uppdateringar i realtid om ingredienser eller produktionssätt förändras. Nackdelar inkluderar möjlig påverkan på avtryckets exakthet och behovet av att hantera förändringar i ingrediensers ursprung över tid. Sammanfattningsvis erbjuder FoodFacts automatiserade CO2-estimat en balans mellan snabbhet, tillgänglighet och noggrannhet för att guida hållbarhetsbeslut.
Klimatberäkningar på kategorinivå - “high accessibility, low accuracy”
Klimatberäkningar på kategorinivå, eller så kallade schablonberäkningar är en metod där standardiserade eller genomsnittliga värden används för att uppskatta klimatpåverkan av olika aktiviteter, processer eller produkter. Istället för att göra detaljerade och specifika mätningar eller analyser används generella antaganden och parametrar för att beräkna utsläpp av växthusgaser eller andra klimatrelaterade effekter. Denna typ av klimatberäkningar kan användas när det är svårt eller kostsamt att samla in noggrann data för att göra mer exakta beräkningar. Denna typ av klimatberäkningar görs ofta utifrån CO2-databaser som RISE klimatdatabas för livsmedel och den franska LCI-databasen Agribalyse.
Fördelar med klimatberäkningar på kategorinivå
Fördelen med klimatberäkningar på kategorinivå är att de är enkla att genomföra och kräver inte avancerad teknisk kunskap. De kan göras snabbt och till lägre kostnader jämfört med mer detaljerade metoder som LCAs som kräver omfattande datainsamling och analys. Detta gör det tillgängligt för fler aktörer som annars inte skulle ha råd eller ha tillräckliga resurser för att genomföra LCAs. Metodens tillgänglighet är dess största fördel. Denna typ av beräkningar ger en grov uppskattning för klimatpåverkan och kan användas för att jämföra olika alternativ på en övergripande nivå.
Nackdelar med klimatberäkningar på kategorinivå
Klimatberäkningar på kategorinivå är ofta grova uppskattningar eftersom de baseras på generella antaganden och parametrar. Det som ligger till grund för beräkningarna är grova schablon estimat på ingrediensvolymer och kommer ofta från standardiserade CO2-databaser. Att CO2-estimaten kan ligga långt ifrån det verkliga avtrycket är den största nackdelen. Vid Scope 3 screening och vid produktberäkningar kan data från produktion, förpackning och transport också räknas in. Men det är inte alltid fallet, i vissa fall tar man endast ingrediensers klimatpåverkan i beaktning i denna metod. Detta kan innebära att denna metod inte fångar upp alla variationer eller subtila skillnader som kan påverka klimatpåverkan hos en matvara. Om det inte heller finns tillräcklig information om de antaganden och metoder som används för beräkningarna kan resultaten ses som mindre trovärdiga eller tillförlitliga.
Vill du veta mer om andra metoder för klimatberäkningar? Läs om automatisering av CO2-estimat här eller om LCA:er här.
Vill du veta mer om FoodFacts hållbarhetsdata och om vår automatisering av CO2-estimat och hur de kan användas i din organisation? Läs mer här.