Men först - varför en vetenskaplig rådgivande styrelse? På FoodFacts använder vi den senaste vetenskapen, internationella standarder och akademisk forskning för att bygga intelligent matdata, genom att kombinera matdata från producenter med våra egna algoritmer för att indexera och förbättra data. Den vetenskapliga rådgivande styrelsen kommer att hjälpa till att granska kvaliteten och relevansen av den vetenskapliga forskning som används i FoodFacts-plattformen. Detta kan exempelvis vara att definiera vår lista över mer än 100 allergener, jämföra internationella hälsostandarder och definiera CO2-uppskattningens hypotes.

Hej Marion! Berätta lite om dig själv, vad arbetar du med nu och hur kom du i kontakt med FoodFacts?

Uppvuxen i de franska alperna var utomhusaktiviteter och näring en drivkraft för mig sedan jag var ung. Jag har studerat mänsklig näring i hälsa och har en doktorsexamen i "mänsklig näring vid vila och under träning". Efter att ha bott i USA en tid började jag en forskningsposition vid Karolinska Institutet och arbetade senare där som både biträdande professor och gruppledare. Efter detta gick jag med i KTH/SciLifeLab som en forskningskoordinator och är nu också projektledare på gaea21 där jag leder olika vetenskapliga team. Gaea21 syftar till att klassificera varje enskild typ av mat på dess påverkan på miljön och hälsa, från produktion till konsumtion. Med vårt arbete vill vi hjälpa konsumenten att bestämma vilken slags mat de ska äta med båda dessa aspekter i åtanke. Vår forskning tjänar också som rådgivning till statliga organisationer för att ändra sättet vi äter genom att ge dem relevant data för beslutsfattande.

FoodFacts vd Alexandra Ferreira kontaktade mig för ett tag sedan för att presentera ett projekt och senare blev jag tillfrågad att gå med som vetenskaplig rådgivare. Jag tror att FoodFacts och gaea21:s arbete passar väl ihop. På gaea21 utför jag forskning och på FoodFacts kan jag tillämpa det jag finner.

Varför är du entusiastisk att vara på FoodFacts?

Jag är entusiastisk för att jag har arbetat med näringsforskning i över 20 år och jag insåg inte förrän nyligen att vår forskning inte var användbar för allmänheten, detsamma gäller för livsmedelsindustrin. Livsmedelsindustrin är mycket mäktig och använder våra forskningsresultat för att förbättra sitt rykte men inte dess produkter. Jag är ganska upprörd över detta. Genom att gå med i FoodFacts hoppas jag bidra till att informera allmänheten om livsmedelsprodukter och hur deras val kommer att påverka (eller förbättra) deras hälsa och hälsan för planeten.

Hur tror du att matdata kan möjliggöra bättre matval och överbrygga gapet mellan forskning och kundernas inköpsbeteenden?

Det är en lång process och hårt arbete. Men i vår nya digitala värld är data ett sätt att tillhandahålla korrekt information och personlig rådgivning till konsumenter enligt deras bakgrund och personliga vanor. Med detta i åtanke kommer matdata att tillhandahålla värdefull information som möjliggör bättre matval.

Jag tror att det kan vara kraftfullt att ha någon rolig, lättläst information redo i butiken. Det första steget borde vara att tillhandahålla mer generell information som är förenklad och lättsmält. Idag kommer den informationen huvudsakligen från livsmedelsindustrin. Som vetenskapsman önskar jag att jag hade kapaciteten och kunskapen om hur man kommunicerar mina rön till allmänheten. Inom vårt område har vi knappt tillräckligt med pengar för vetenskapen och inte tillräckligt med resurser för att kunna dela vår forskning. Det är en av de främsta anledningarna till varför jag gick med i FoodFacts, det är en kanal för att tillhandahålla några riktigt viktig information till konsumenterna.

Hur kommer du att vara involverad i FoodFacts som vetenskaplig rådgivare?

Till exempel rådgör jag om vilken typ av information som ska presenteras för slutanvändaren, som kan vara värdefull och användbar. Det kan vara att förbättra poängsättningssystem för att se till att de är väl avvägda och tar hänsyn till rätt datapunkter vid gradering av produkter. Jag har rådgivit om hur man använder Nutri-Score och hur mycket det ska vägas jämfört med NOVA score i vissa beräkningar för bättre noggrannhet. Men jag rådgör också om hur denna information kan kommuniceras till användaren för att vara mer åtgärdsinriktad. Det är mycket hjärnstormande tillsammans för att förstå hur man kommunicerar det till konsumenten. Här kan kombinationen av mig som vetenskapsman med min kunskap om den senaste vetenskapen kring näring och FoodFacts med plattformen stänga gapet mellan forskning och konsumenten.

Har du något råd du skulle vilja dela med läsarna?

Om det finns en rekommendation som jag skulle vilja dela med alla, skulle det vara att minska högt bearbetade livsmedelsprodukter i vår kost. Det huvudsakliga budskapet vi borde förmedla till konsumenten är att gå tillbaka till mer ospäckade eller mycket lite bearbetade livsmedel. Det kan göra en stor skillnad för vår hälsa och livsmedelssystemet i stort.

Vill du lära dig mer om livsmedelsmärken och hur de kan användas för att driva bättre konsumtion?