Arbetar du med hållbarhet eller produktutveckling på ett livsmedelsföretag? Då kan detta vara något för dig. I det här blogginlägget kollar vi på en rad olika faktorer som påverkar en förpacknings hållbarhet utöver CO2-avtryck, som återvinningsbarheten, hur mycket förpackningen kan bidra till minskat matsvinn och förhållandet mellan miljöpåverkan från livsmedlet och förpackning.
Ny förpackningsförordning sätter tonen
Det händer mycket inom hållbarhet och förpackningar just nu. Den kommande EU-förpackningsförordningen (PPWR) är utformad för att ersätta eller utvidga de nuvarande direktiven och bidra till harmonisering av befintliga förpackningslagar. Det primära målet är att motverka den kontinuerliga ökningen av förpackningsavfall. Det huvudsakliga syftet är att minska förpackningsavfallet i EU med minst 15% till år 2040 jämfört med 2018. Från 1 januari 2030 måste de flesta förpackningar som säljs i EU vara återvinningsbara och kategoriseras efter återvinningsnivå. Från januari 2030 kommer engångsplastförpackningar att förbjudas för obearbetad färsk frukt och grönsaker, mat och dryck som serveras på kaféer och restauranger, samt enskilda portioner av såser, grädde eller socker.
Vad gör en förpackning hållbar?
Det material med lägst koldioxidutsläpp har inte alltid högst återvinningsbarhet eller användning av återvunnet material, vilket kräver ett beslut om vilka aspekter av förpackningens hållbarhet som prioriteras. Enligt en modell framtagen av McKinsey kan hållbarhet inom förpackningar delas in i följande tre huvudaspekter: att eliminera läckage av förpackningar i miljön, att öka återvinningsbarheten och användningen av återvunnet material i förpackningen, och att minska förpackningens koldioxidavtryck. Vill du veta mer om fördelar och nackdelar med olika klimatberäkningar? Läs om dem här: LCA:er, klimatberäkning på kategorinivå och FoodFacts automatisering av CO2-estimat.
1. Förpackningar som verktyg för att minska matsvinn
Plast- och livsmedelsförpackningar spelar en viktig roll i att minska matsvinn. Genom att skydda matvaror från skador och föroreningar förlänger de hållbarheten och säkerställer att maten förblir ätbar under längre tid. Till exempel kan en plastförpackad gurka hålla sig färsk i upp till 14 dagar, medan en oförpackad gurka håller sig färsk i cirka fem dagar. Hållbarheten för nötkött kan förlängas med fem till tio dagar, eller ännu längre, med de mest avancerade plastförpackningslösningarna.
Förpackningar möjliggör också portionering, vilket hjälper konsumenter att använda rätt mängd mat och minska överbliven mat som annars skulle slängas. Detta minskar miljöpåverkan, även om mer förpackning används. Dessutom kan förpackningar innehålla information om korrekt lagring och användning, vilket ytterligare bidrar till att minska matsvinn. Frågan man får ställa sig är hur mycket förpackningsmaterial som det är rimligt att eventuellt lägga till för att minska matsvinnet och produktens totala miljöpåverkan.
2. Förpackningens återvinningsbarhet
Det är också viktigt att se över hur hög återvinningsgraden och återanvändningsgraden är hos olika typer av förpackningar eftersom detta bidrar till hur hållbar en förpackning kan anses vara. Aluminium har en återvinningsgrad på 65-75% och glas och PET flaskor 40-50%, jämfört med t.ex. en pappersmugg som endast ligger på 0-5%. Länders infrastruktur för återvinning spelar också stor roll för förpackningens klimatpåverkan. Livsmedelsföretagen, branschorganisationen för Sveriges livsmedelsproducenter, har i sitt hållbarhetsmanifest åtagit sig att för att till 2030 uppnå 100% material-återvinningsbarhet på samtliga förpackningsslag och att arbeta för att uppnå en högre grad av återvunnet material i sina förpackningar. Arbetet mot mer hållbara förpackningar pågår för fullt. Regeringen fattade 2022 beslut om Sveriges första handlingsplan för plast - ett åtgärdsprogram med 55 åtgärder för att minska plastens påverkan på klimatet och miljön.
3. Livsmedel i relation till förpackningens klimatavtryck
Utöver en förpacknings återvinningsbarhet och bidrag till minskat matsvinn så är det också viktigt att ta hänsyn till att det kan skilja sig väldigt mycket hur stor del av en matvaras totala miljöpåverkan som utgörs av förpackningen. Forskare på Karlstad universitet har undersökt kvoten mellan livsmedlets och förpackningens klimatpåverkan vilket kan fungera som en vägledning när man vill minska produktens totala påverkan, inklusive matsvinn. När det kommer till en hårdost i en plastfilm är det ingredienserna, mjölken, som står för den största delen av klimatavtrycket. Medan om man jämför med en vattenflaska så utgörs nästan hela klimatavtrycket (90%) av själva förpackningen. Det är därför viktigt att väga samman alla nämnda aspekter när man utvärderar hållbarheten av en matvaras förpackningsval.
Vill du veta vilka hållbarhetsparametrar hos mat som är viktiga att hålla koll på utöver själva koldioxidavtrycket? Läs vårt blogginlägg ‘Äntligen koll på CO2 - vad händer härnäst?‘ här.
FoodFacts automatisering av CO2-estimat inkluderar även förpackningens klimatpåverkan samt påverkan från råvara, transport och produktion. Vill du veta mer om vår klimatdata? Läs här.