1. Medvetna konsumenter kräver transparens och spårbarhet

2. Allt blir mätbart och användarupplevelsen personaliserad

3. Kommande EU-direktiv påverkar livsmedelsföretag

4. Nya nordiska näringsrekommendationer ställer nya krav

5. Flera märkningar lanseras och används, Nutri-Score uppdateras

6. Möjligheter med AI-teknologi för att automatisera scores och personalisera produktval

7. Klimatdata bortom koldioxidavtryck - vad kommer vara viktigt härnäst?

1. Medvetna konsumenter kräver transparens och spårbarhet

Enligt en ny rapport from The Food Industry Association (2023) anser över tre fjärdedelar (76%) av konsumenter att transparens kring ingredienser och hur maten tillverkas är viktigt. Detta är en ökning från 72% (2021) och 69% (2018) från föregående undersökningar. Även andelen konsumenter som säger att mer detaljerad definition av ingredienser leder till ökat förtroende och är villiga att byta varumärken för mer djupgående information har ökat med 6 respektive 8 procentenheter jämfört med för två år sedan, enligt samma rapport. Majoriteten av konsumenter (80%) vill också ha tillgång till information om allergener, certifieringar och påståenden, och värderingsbaserad information som djurvälfärd, fair trade och arbetsförhållanden. 

En trend som förutspås bli större 2024 är QR-koder på förpackningar som ger konsumenter möjligheten att få ytterligare information om produkten. I en undersökning som gjordes av EIT Food Consumer Observatory 2023 fann man även att det finns ett stort stöd från konsumenter i EU att ha hållbarhetsmärkningar på förpackningarna. Två tredjedelar svarade att de kan tänka sig att använda “eko”-märkningar för att fatta mer hållbara beslut när de handlar. En ytterligare trend inom det här området är att fler företag kommer införa digitala livsmedelssäkerhetssystem med spårbarhetsfunktioner. Teknologier som RFID, streckkodssystem, blockchain och maskininlärning kommer kunna förstärka spårbarheten. 

Hur påverkar det dig? Även om konsumenter har ökade krav på transparens så är datakvaliteten av livsmedelsinformationen idag inte bra nog och ofta alldeles för komplex för att konsumenter ska kunna handla rätt. Vi ser också ett växande behov av personaliserad information att kunna basera sina beslut på. För att möta de ökande kraven från både konsumenter och ny lagstiftning krävs digital och intelligent data som tar hänsyn till matens hållbarhets- och hälsopåverkan. När konsumenter blir allt mer intresserade av matens ursprung kommer företag behöva säkerställa hållbara leverantörskedjor och ingrediensval för att ligga steget före.

2. Allt blir mätbart och användarupplevelsen personaliserad

Med biometrins utveckling blir personaliserad hälsovård och kosthållning allt vanligare. Biohacking communityt hyllar aktivitetsmätare som Oura ringar som med sin avancerade sensorteknologi kan man mäta puls, sömnkvalitet, pulsvariation och aktivitet. Smarta hälsoklockor och glukosmätare (CGM) har blivit en allt mer naturlig del i vardagen. Detta leder till ökad popularitet av dieter som Keto och termer som mättnadsgrad (satiety index). Det är enklare än någonsin att i realtid få inblick i sin hälsostatus. En av årets stora mattrend är immunity diets, kost med fokus på livsmedel som stöttar immunförsvaret och påverkar hälsan positivt. Fler människor är mer medvetna än någonsin om sockerinnehåll, sötningsmedel, ultraprocessade livsmedel och processningsgrad hos matvarorna. 

Hur påverkar det dig? När allt fler intresserar sig för matens koppling till både fysisk och psykisk hälsa ställer det nya krav på att livsmedelsföretagen kan erbjuda hälsosammare alternativ. Det räcker inte längre med hälsopåståenden på framsidan av förpackningen, konsumenter vill se riktig data och transparent ingrediensinformation. Det ställs också nya krav på att shoppingupplevelsen ska bli mer personaliserad. Nischade kosthållningar som vegan, carnivore, LCHF, keto och glutenfritt driver helt nya kundbehov. Genom intelligent matdata och skräddarsydda algoritmer kan t.ex personliga kundprofiler skapas baserat på varje kunds preferenser i en e-handel. Kundprofiler kan baseras på faktorer som livsstil, kost, allergier, ingredienser man vill undvika samt fokus på både hälsa och hållbarhet. Dessa profiler gör det enklare att upptäcka nya produkter och se smarta produktbyten. Befintlig kunddata kan omvandlas till mer användbar och intelligent information för att förbättra och anpassa shoppingupplevelsen. Läs mer om möjligheterna här.

3. Kommande EU-direktiv påverkar livsmedelsindustrin

Kraven för hållbarhetsrapporteringar i EU genomgår stora förändringar med många nya direktiv och förordningar som träder i kraft under 2024. I december 2022 godkände Europeiska kommissionen EU-förordningen om avskogning (EUDR) för att bekämpa global avskogning och skydda ursprungsbefolkningarnas rättigheter. EUDR kommer att göra EU till den första regionen som förbjuder import av produkter kopplade till skogsavverkning. Varor som påverkas inkluderar palmolja, kaffe, kakao, nötkött, soja och gummi. De nya kraven på att spåra var råvarorna kommer ifrån kan skapa praktiska utmaningar, öka kostnader och leda till att man måste hitta alternativa leverantörer.

Hur påverkar det dig? Det kan vara utmanande för producenter eller återförsäljare med stora sortiment att hålla reda på exakt vilka ingredienser som används i varje produkt och dess ursprung. På FoodFacts har vi tolkat och indexerat varje produkt ner till ingrediensnivå, inklusive ingredienser som soja, palmolja och kakao. Detta kan ge en bra översikt över hela sortimentet och markera risknivåer per produkt. Efter detta kan vi skapa anpassningsbara taggar baserat på hur spårning och segregation görs i ingrediensproduktionen. Läs mer om hur du förbereder dig inför EUDR i vårt blogginlägg här.

Under 2024 kommer även många företag påverkas av det nya EU-direktivet för hållbarhetsrapportering (CSRD). I och med CSRD kommer hållbarhetschefer att ställas inför utmaningen att möta utökade krav på rapportering. Företag som tidigare var undantagna kommer nu att behöva redovisa ESG-information, vilket kräver robusta ramverk för att samla in, övervaka och rapportera mer data. CSRD innebär också införandet av obligatorisk extern revision för hållbarhetsrapporter. Livsmedelsföretag kommer behöva genomföra en materialitetsbedömning för att identifiera och prioritera de mest betydande hållbarhetsfrågorna som är relevanta för deras verksamhet. Nya, effektiva och automatiserade verktyg, liksom intelligent matdata, kommer att behövas när hållbarhetsrapporteringen förändras. 

Hur påverkar det dig? Många stora livsmedelsföretag påverkas av en fragmenterad leverantörskedja (Scope 3) och klimatpåverkan kommer från ett stort antal produkter. Att uppskatta dessa utsläpp utan en fullständig livscykelanalys är knepigt, särskilt eftersom ingredienser kan komma från olika delar av världen och variera med årstiderna. Att göra fullskaliga livscykelanalyser för stora sortiment är både komplext och kostsamt. FoodFacts vill göra klimatberäkningar tillgängliga för alla. Vi har utvecklat ett unikt och automatiserat tillvägagångssätt för klimatberäkningar med hjälp av AI-teknologi som efterliknar processen för livscykelanalyser (LCAs). Läs mer om vår CO2 kalkylator här. FoodFacts egenutvecklade algoritmer analyserar produkter på ingrediensnivå, uppskattar deras volym och tilldelar ett koldioxidavtryck baserat på modeller och metodik som har utvecklats med expertis från Stockholm Resilience Centre.

2024 är verkligen att år av nya direktiv. Till och med vinindustrin påverkas av nya direktiv det här året. Nya regler kräver att vinproducenter obligatoriskt listar ingredienser, inklusive andel, och ger näringsinformation. I EU genomför man även 2024 en ny, omfattande reglering som fokuserar på produkter med skyddad ursprungsbeteckning (PDO) och skyddad geografisk beteckning (PGI).

4. Nya nordiska näringsrekommendationer ställer nya krav

I juni 2023 lanserades den senaste upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) som fungerar som näringsriktlinjer och rekommendationer för de nordiska och baltiska länderna. Nytt för den här upplagan är att rekommendationerna även tar hänsyn till livsmedelskonsumtionens miljöpåverkan. Nu förespråkar riktlinjerna en övervägande växtbaserad kosthållning där grönsaker, frukt, bär, baljväxter och fullkornsprodukter står i fokus. NNR ger råd om att äta mycket fisk och nötter, måttliga mängder av låg fetthalt i mejeriprodukter, en begränsad mängd rött och vitt kött samt så lite som möjligt av processat kött, alkohol och livsmedel med högt innehåll av fett, salt och socker. Man rekommenderar bland annat att minska konsumtionen av animaliska produkter med en rekommenderad maximal mängd kött till 350 gram per vecka. 

Hur påverkar det dig? De nordiska näringsrekommendationerna är grund för Livsmedelverkets riktlinjer för offentliga måltider och fungerar också som underlag för Nyckelhålets kriterier. Om du är ett livsmedelsföretag som säljer till offentliga verksamheter som skolor och sjukhus kommer du påverkas av Livsmedelsverkets uppdaterade riktlinjer. 

Som en livsmedelsproducent kommer du behöva göra det enklare för offentliga verksamheter vid inköp av mat för t.ex. kommuner och kostchefer, för att visa att dina produkter följer de nya riktlinjerna. Ett sätt att göra detta kan vara att använda automatiserade scores för menyplanering, något som FoodFacts håller på att utforska. Kontakta oss om du är intresserad av att veta mer.

5. Fler märkningar lanseras och används, Nutri-Score uppdateras

Under de senaste åren har hållbarhetsmärkningar som Eco-Score och Planet-score lanserats och näringsmärkningar som Nutri-Score börjat användas i större utsträckning internationellt. Det har bland annat diskuterats om Nutri-Score ska bli den officiella front-of-pack märkningen i EU för kortfattad näringsinformation. Något som den Europeiska kommissionen fortfarande inte har beslutat. 

Vid årsskiftet uppdaterade Nutri-Score sin metodik och sitt ramverk för att vara i linje med nya vetenskapliga rön och näringsrekommendationer. Även om Livsmedelsverket fortfarande står fast vid Nyckehålsmärkningen är det intressant att följa om dessa uppdateringar kommer ändra synen på Nutri-Score och öppna upp för att fler märkningar kan användas i Sverige. Med uppdateringen vill man bland annat tydligare särskilja vissa livsmedel som rött kött och fågel samt fullkornsbröd med högt fiberinnehåll och vitt bröd. Men också främja drycker med lägre sockerinnehåll och ge en striktare bedömning av produkter med mycket socker. Läs hela vår artikel om Nutri-Scores uppdaterade ramverk a

Debatten kring ultraprocessad mats påverkan på hälsan fortsätter. Senast i en studie som publicerades i december 2023 där man fann att en högre konsumtion av ultraprocessade livsmedel ökar risken för cancer och kardiometabol multimorbiditet. Allt fler konsumenter intresserar sig för vad som räknas som ultraprocessat och fler system om NOVA och Siga börjar användas i större utsträckning.

Hur påverkar det dig? Enligt rapporten “Global Food and Drinks Trends 2024” från Mintel försöker 70% av vuxna i Storbritannien undvika ultraprocessad mat och man ser även ett ökat intresse för clean label och minimalt processade alternativ. Även om NOVA är en förenklad klassificering och har sina begränsningar så tycker vi på FoodFacts att det är den bästa klassificeringen av processningsgrad som finns tillgänglig idag. FoodFacts har automatiserat uträkningen av både NOVA och Nutri-Score för alla livsmedel. Vi har även utvecklat en allergendetektor för över 100 allergener, jämför med endast 14 som behövs deklareras enligt lag. Om du driver en e-handel och vill hjälpa folk att undvika särksilda ingredienser kan allergendetektorn komma till stor nytta. Läs mer om hur vår data och våra automatiseringar kan användas här.

6. Möjligheter med AI-teknologi för att automatisera scores och personalisera produktval

Under 2024 lär vi se helt nya sätt att använda AI för att underlätta våra matinköp. Våra matval blir allt mer personaliserade och med hjälp av AI kan vi mata in en rad kriterier i digitala verktyg för att skapa den perfekta inköpslistan, veckomenyn eller smarta produktrekommendationer. Redan nu ser vi en rad AI verktyg som kan användas för att optimera näringsintag och måltidsplanering baserat på ens preferenser och hälsomål. 

AI-baserade techlösningar kan också användas för att effektivisera och automatisera processer i leverantörskedjan. Ett sätt är automatiseringen av orderhanteringar som kan skapa nya möjligheter för att minska matsvinn.

Smarta kylar som håller koll på vad du behöver handla eller beställer mat åt dig har hittills mest varit diverse innovationsförslag. Nyligen presenterade Samsung sitt nya AI-drivna kylskåp som ger förslag på vad du kan laga med ingredienserna som du har hemma och som även kan även identifiera när varorna går ut. Kanske kommer framtidens kylar också lägga automatiska beställningar på den mat som håller på att ta slut. Samsung har även ambitiösa planer för en matapp som integrerar med med Samsung Health för att synkronisera hälsoparametrar och erbjuda kostrekommendationer. Under de kommande åren kommer appen att använda AI-visionsteknik för att känna igen livsmedel genom kameran och ge detaljerad näringsinformation.

Hur påverkar det dig? Med hjälp av ny teknologi kan vi automatisera en rad saker och skapa smarta verktyg för både bättre shoppingupplevelser, produktutveckling och planering av sortiment. FoodFacts kan hjälpa dig att uppnå dina mål med helt skräddarsydda indikatorer och poängsystem som är anpassade efter din strategi. Genom att poängsätta produkter baserat på din egen strategi ger du verktyg som kan driva verklig förändring i din organisation. Vare sig det är en produktchef som utvecklar en ny produkt, en inköpare som vill välja det bästa av två alternativ eller en e-handelsstrateg som styr konsumenter mot bättre val. Med smartare sökfilter och enklare produktupptäckt kan du stötta kundens hälsomål och hållbarhetsmål och erbjuda en personaliserad kundupplevelse. Läs mer om våra skräddarsydda lösningar här.

7. Klimatdata bortom koldioxidavtryck - vad kommer vara viktigt härnäst?

När det gäller att utvärdera matens klimatpåverkan så har koldioxidavtryck varit i fokus länge. Men det finns många andra viktiga miljöpåverkansfaktorer att ta hänsyn till. Det här året tror vi att vattenanvändning, biologisk mångfald, föroreningar och rättvisa arbetsförhållanden kommer få ta mer plats i debatten. Något som också återspeglas i EUs European Sustainability Reporting Standards (ESRS) fokusområden. 

Den slutgiltiga versionen av de 12 standarderna för hållbarhetsrapportering som formar CSRD är nu officiell och omfattar både miljö-, sociala och styrningsfrågor. Dessa tolv innefattar: två övergripande standarder som hanterar generella krav och översiktliga redovisningar. Inom miljöområdet finns fem standarder som fokuserar på klimat, föroreningar, vatten- och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem, samt resursanvändning och cirkulär ekonomi. De sociala aspekterna täcks av fyra standarder: den egna arbetskraften, arbetstagare i leverantörskedjan, påverkade samhällen, och konsumenter och slutanvändare. Slutligen behandlar den sista standarden affärsbeteende inom ramen för företagsstyrning. Detta kommer över tid innebära att nya standarder för beräkningar och nya märkningar utformas samt utveckling mot ökad industritransparens.

Precis innan årsskiftet lanserade RISE sin nya biodiversitetsdatabas (biologisk mångfald) som ett komplement till deras existerande klimatdatabas för livsmedel. I databasen kan man bland annat välja ingredienser och livsmedel med positiv eller låg negativ inverkan på biologisk mångfald och se biodiversitets-hotspots i produktionskedjan.

Hur påverkar det dig? Den tidigare nämnda förordningen för avskogning i EU (EUDR) ställer helt nya krav på spårbarhet och ingrediensval för livsmedelsföretag. Samma sak gäller den förändrade och mer omfattande hållbarhetsrapporteringen (CSRD). 

På FoodFacts plattform kan du få tillgång till andra hållbarhetsindikatorer som "lokalt producerad" och "rättvist producerad" baserat på tredjepartscertifieringar som Fairtrade och många andra. Varje produkt på FoodFacts plattform är indexerad ner på ingrediensnivå, och vår ingrediensdatabas innehåller information om alla ingredienser som finns i svenska livsmedelsprodukter och inkluderar omfattande kategoriseringar och detaljer för varje ingrediens. Detta möjliggör taggar som palmoljefri, sojafri osv. Läs mer om vår hållbarhetsdata här.

Om du vill veta mer om dessa 7 trender eller vill att FoodFacts kommer och håller en föreläsning hos ditt företag om trender inom matdata, kontakta gärna vår Content Manager, Elise Johanson på elise.johanson@foodfacts.se.